Dålig stämning på arbetsplatsen?

Tyvärr, det förekommer i de bästa familjer. Hur ska du som chef agera? Om stämningen är dålig brukar jag säga att det beror på att folk har för lite att göra. Med det menar jag att de inte hittar någon riktigt motiverande meningsfullhet med det som de förväntas göra. Detta är nämligen förvånansvärt ofta höljt i dunkel. Men att skapa rollbeskrivningar kan vara ett sätt att gå framåt.

Från arbetsbeskrivning till rollbeskrivning

Gamla tiders arbetsbeskrivningar är oftast helt värdelösa dokument som ingen läser. Det är tragiskt för man måste ju rimligen veta vad man ska göra.

Detta m

åste alla ha koll på:

  • Uppdrag (Vad är det jag ska utveckla, något utöver det dagliga operativa?)
  • Rapportväg (Vem är det jag rapporterar till?)
  • Rapportinnehåll (Vad är det jag ska rapportera? Jo, Uppdraget så klart)
  • Mål (Mätbara och tidsatta)
  • Viktiga arbetsuppgifter (Nyckelarbetsuppgifter, SKALL-uppgifter)
  • Ansvar & Befogenheter (Exakt vilka befogenheter har jag? Om du inte har befogenheter kan du inte heller ha ansvar)

Enklast är att sammanställa dessa punkter i ett dokument som kallas Rollbeskrivning. Det tar inte särskilt lång tid att göra och vinsterna med att få klarhet kring detta är självklara.

Rickard Hagtorn, rickard@stratu.nu; Jehoshua Kaufman, jkaufman@bemce.se

zp8497586rq

Två på chefsposten – katastrof eller succé?

Mycket av det man tar för givet kan ses med andra ögon. Det gäller inte minst frågor kring ledarskap där det finns många förutfattade meningar och fördomar. Ledarskap vilar i dagens organisationer på en föreställning om att en chefsposition bör tillsättas med en enda ansvarig person. Den föreställningen bygger på tron att ledarskap som utförs av en enda person också är ett välfungerande och ansvarstagande ledarskap. Men i arbetslivet är det tvärtom allmänt känt att ledarskap ofta inte leder till önskat resultat och att chefers utövande av ledarskap är förknippat med en rad svårigheter.

Delat ledarskap är ett exempel på att ledarskap kan organiseras annorlunda, mer kollektivt. Med delat ledarskap avses ett ledarskap som är kollektivt genom att det utövas av två eller flera personer tillsammans, i uppdelad eller gemensam form.

Samledarskap är en av flera olika former av delat ledarskap och bygger på andra principer än tanken om att som singelchef delegera uppgifter. I samledarskap gäller likställdhet i organisationshierarkin, gemensamt ansvar och gemensamma arbetsuppgifter, såväl formellt som i praktiken. Det innebär att två chefer innehar chefsuppdraget tillsammans och sa

mleder sin enhet. Fortsätt läs

Jag följer dig!

Hur många medarbetare önskar att följa sina chefer? Är det rimligt att önska sig en chef som jag skulle vilja följa? Av vilken anledning skulle jag vilja följa henne eller honom?

Behöver vuxna människor förebilder? Och finns de på arbetsplatsen? Och måste det i så fall vara en chef?

Vart vill jag komma, tror du?

Jo, att en arbetsplats, en organisation eller ett företag inte kommer längre än medvetandegraden hos dess chefer och ledare. Medvetna chefer och ledare skapar miljöer och ger förutsättningar för att alla ska kunna utvecklas tillsammans.

Vackert eller hur? Självklart för många och genomfört av få.

Varför? Fortsätt läs

En styrelse blir aldrig bättre än sin ordförande

I en alltmer komplex och snabbrörlig omvärld ökar kraven på ett effektivt styrelsearbete i såväl stora som små verksamheter. Förändringsberedskapen måste vara stor och styrelsen måste aktivt bidra till att skapa värde i bolaget.


För att skapa värde i verksamheten, behöver styrelsen idag en styrelseordförande som fungerar som ledare för styrelseteamet, och som dessutom är spindeln i nätet för en rad andra intressenter i och kring bolaget – en kraftig förändring bort från den tidigare traditionella ordningsmannarollen. Att kunna hantera styrelseordföranderollen och dess ansvar i praktiken med god kunskap om teorin är nyckeln till en utveckling av verksamheten. Att våga göra styrelsen till en konkurrensfördel, inte en hämsko. Fortsätt läs

Jämställdhetsarbetet förbättrade Ericssons effektivitet med nära 10 procent!

Vad är det som gör att män för det mesta hamnar i toppen och tar ledningen i företag och verksamheter? Trots att utbudet av kvinnor med konkurrenskraftig kompetens stadigt ökar, så envisas dessa mönster med att återuppstå. Hur påverkar detta företagens innovationskraft, och vad innebär det för Sveriges konkurrenskraft?

I boken Genusmedvetet ledarskap, berättar vi om ett antal företags framgångsrika resa från ickefråga till tillväxtfråga. Där exempelvis Ericssonfabriken i Hudiksvall genom sitt jämställdhetsarbete synliggjort normer som hämmat verksamheten. Resultatet är ökad effektivitet och en attraktivare arbetsplatskultur.  Fortsätt läs

Att skapa eller kapa en talang

Vi kan kalla honom för Gunnar.
Det var nämligen vad han hette. Gunnar var många saker, men trevlig var inte en av dem. Däremot var han matematiklärare av den klassiska skolan väl bevandrad inom sitt område. Han stod vid katedern och mässade med pekpinnen i ett stadigt grepp och mungiporna pekandes neråt. Han predikade något för oss och pekade sen på mig med pekpinnen. “Förstår du Linus?”.
“ehm, ja” nickade jag till svar.
“Bra då förstår alla andra också”.

Fortsätt läs

Att köpa psykologiska tjänster

Utbudet av psykologiska tjänster inom arbetslivet är stort. Konsult på konsult erbjuder utbildningar, chefsutveckling, kurser i konflikthantering, stresshanteringstekniker, och mycket annat. Ofta har de olika produkterna slagfärdiga namn, gärna på engelska som ska locka köparen att få en bild av metoden som seriös och internationell. Som köpare är det dock svårt att kunna göra en bedömning av en produkts effektivitet. Det är närmast omöjligt att kunna sålla mellan de olika stresshanteringskurserna och känna sig trygg på att man väljer den bästa, den som verkligen hjälper ens personal att varva ner. Konsulterna/försäljarna har ofta en hel del argument, som i sig låter bra och lockande, men som behöver synas i sömmarna. Här kommer ett urval och hur jag tycker ni bör bemöta dem: Fortsätt läs

Twelve Pieces of Advice on Storytelling.

Hur ökar du din personliga genomslagskraft? Detta är de råd som Jesper Klit, en av våra grannländers mest framstående kommunikationsrådgivare, ger i sin nya bok med samma namn. För alla er som inte läser danska flytande bad vi Jesper skriva på engelska:

  1. Your story must be significant. The story about the nun and the sailor is fine as long as it is about nuns and sailors. Make sure that your story, anecdote, metaphor or allegory has a direct relation to your subject, preferably in an elegant way. In other words, your audience must experience it as a prototype. If your audience consists of managers, the hero of the story should be facing a managerial challenge. Fortsätt läs