Dålig stämning? Men är det så för alla?

Ibland kan man få intrycket av att hela gruppen eller avdelningen eller enheten är arga , upprörda och missnöjda. Men är det verkligen så? Många gånger är det de missnöjda som låter högst. De som inte är så missnöjda eller kanske tom positiva till situationen är vanligtvis betydligt tystare. Konsekvensen av detta är att alla medarbetarna dvs även de som inte är överens med de missnöjda, kan få en överdriven bild av problemen. Man hör ju bara de missnöjda och kan då få för dig att alla utom man själv tycker så, vilket i sin tur innebär att man blir ännu tystare. Ingen vill ju betraktas som en avvikare.

För chefen, eller för en utomstående konsult, kan det därför vara klokt att prata med var och en för att få en uppfattning om hur stor den missnöjda gruppen är. Kanhända är det enstaka eller ett fåtal. Det betyder inte att man kan eller ska nonchalera ett missnöje, men generella insatser för ett specifikt problem eller insatser för alla som egentligen bara handlar om ett fåtal kanske inte bara skjuter över målet utan kan också innebära att flera blir missnöjda.

Rickard Hagtorn, rickard@stratu.nu; Jehoshua Kaufman, jkaufman@bemce.se

Är du intresserad av att läsa mer om boken ”I huvudet på en Chef” eller köpa den?
Besök Libershop.se

zp8497586rq
zp8497586rq

Det goda bemötandet

Förra blogginlägget handlade om dålig stämning på arbetsplatsen. Vi går nu vidare och resonerar kring hur man kan hantera detta – det goda bemötandet. Tidigare har vi konstaterat att det är viktigt att alla vet vad de skall göra, vem de skall rapportera till och vad de skall rapportera. Alla bör ha ett uppdrag formulerat för företagets totala utveckling om arbetet skall kännas meningsfullt. Framför allt skall man ha mycket att göra, då har man inte tid att bräka.

Chefernas egna beteenden är en viktig signal, de måste föregå med gott exempel i varje detalj, hela tiden. Om de gör sitt jobb rätt är de synliga i organisationen och kommer då att stöta på brister i bemötandet. Varje gång de stöter på sådana brister måste de agera och ge feedback till de som behöver det.

Fortsätt läs

Dålig stämning på arbetsplatsen?

Tyvärr, det förekommer i de bästa familjer. Hur ska du som chef agera? Om stämningen är dålig brukar jag säga att det beror på att folk har för lite att göra. Med det menar jag att de inte hittar någon riktigt motiverande meningsfullhet med det som de förväntas göra. Detta är nämligen förvånansvärt ofta höljt i dunkel. Men att skapa rollbeskrivningar kan vara ett sätt att gå framåt.

Från arbetsbeskrivning till rollbeskrivning

Gamla tiders arbetsbeskrivningar är oftast helt värdelösa dokument som ingen läser. Det är tragiskt för man måste ju rimligen veta vad man ska göra.

Detta måste alla ha koll på:

  • Uppdrag (Vad är det jag ska utveckla, något utöver det dagliga operativa?)
  • Rapportväg (Vem är det jag rapporterar till?)
  • Rapportinnehåll (Vad är det jag ska rapportera? Jo, Uppdraget så klart)
  • Mål (Mätbara och tidsatta)
  • Viktiga arbetsuppgifter (Nyckelarbetsuppgifter, SKALL-uppgifter)
  • Ansvar & Befogenheter (Exakt vilka befogenheter har jag? Om du inte har befogenheter kan du inte heller ha ansvar)

Enklast är att sammanställa dessa punkter i ett dokument som kallas Rollbeskrivning. Det tar inte särskilt lång tid att göra och vinsterna med att få klarhet kring detta är självklara.

Rickard Hagtorn, rickard@stratu.nu; Jehoshua Kaufman, jkaufman@bemce.se

Är du intresserad av att läsa mer om boken ”I huvudet på en Chef” eller köpa den? Besök Libershop.se

zp8497586rq

Två på chefsposten – katastrof eller succé?

Mycket av det man tar för givet kan ses med andra ögon. Det gäller inte minst frågor kring ledarskap där det finns många förutfattade meningar och fördomar. Ledarskap vilar i dagens organisationer på en föreställning om att en chefsposition bör tillsättas med en enda ansvarig person. Den föreställningen bygger på tron att ledarskap som utförs av en enda person också är ett välfungerande och ansvarstagande ledarskap. Men i arbetslivet är det tvärtom allmänt känt att ledarskap ofta inte leder till önskat resultat och att chefers utövande av ledarskap är förknippat med en rad svårigheter.

Delat ledarskap är ett exempel på att ledarskap kan organiseras annorlunda, mer kollektivt. Med delat ledarskap avses ett ledarskap som är kollektivt genom att det utövas av två eller flera personer tillsammans, i uppdelad eller gemensam form.

Samledarskap är en av flera olika former av delat ledarskap och bygger på andra principer än tanken om att som singelchef delegera uppgifter. I samledarskap gäller likställdhet i organisationshierarkin, gemensamt ansvar och gemensamma arbetsuppgifter, såväl formellt som i praktiken. Det innebär att två chefer innehar chefsuppdraget tillsammans och sa

mleder sin enhet. Fortsätt läs

Är entreprenörskap medfött eller något man kan lära sig?

Jag har jobbat nära två extrema entreprenörer i 12 år och fick under den tiden lust att studera dem närmare. Vad var deras drivkraft? Vad var det som gjorde att de alltid hade sådan energi för det de gjorde? Så att de fick oss andra att bli lika entusiastiska. Var deras egenskaper medfödda eller något de hade lärt sig under resans gång? För att förstå Stadiumbröderna Ulf och Bo (Bobo) Eklöf bättre, letade jag både i och utanför deras sfär. Vad är utmärkande för en entreprenör i allmänhet och gäller det även för bröderna Eklöf? Det här är en del av vad jag kom fram till.

Ett barns naturliga nyfikenhet, vilja att pröva och experimentera sig fram, lära av misstag och sedan glömma dem, är egenskaper som finns kvar hos en entreprenör, medan andra har tappat dem. Det menar Bengt Johannisson som är professor i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet/Jönköpings högskola. Johannisson har studerat familjeföretag och entreprenörskap i trettiofem år.

– En annan utmärkande förmåga hos entreprenörer är att de tror på sig själva. De är övertygade om att även om det går fel en eller flera gånger, så går det bra nästa. De är otroligt optimistiska, säger han.

Men entreprenörskapet behöver också kultiveras och odlas fram. Därför har familjen och uppväxtmiljön stor betydelse. Här formas  de värderingar som entreprenören får med sig resten av livet.  Johannisson menar att entreprenörskapet verkar trivas bäst i familjeföretag. Det blir en livsform och där finns ett känslomässigt engagemang och ansvarstagande som involverar alla i familjen Fortsätt läs

Jag följer dig!

Hur många medarbetare önskar att följa sina chefer? Är det rimligt att önska sig en chef som jag skulle vilja följa? Av vilken anledning skulle jag vilja följa henne eller honom?

Behöver vuxna människor förebilder? Och finns de på arbetsplatsen? Och måste det i så fall vara en chef?

Vart vill jag komma, tror du?

Jo, att en arbetsplats, en organisation eller ett företag inte kommer längre än medvetandegraden hos dess chefer och ledare. Medvetna chefer och ledare skapar miljöer och ger förutsättningar för att alla ska kunna utvecklas tillsammans.

Vackert eller hur? Självklart för många och genomfört av få.

Varför? Fortsätt läs

Vad är våra mötesrum till för?

Komplexare arbetsuppgifter och nya arbetssätt medför att vi måste ha fler arbetsmöten, men dagens mötesrum saknar ofta de nödvändigaste praktiska förutsättningar för produktiva möten. Vanligtvis är mötesrummen exempel på där funktion och nytta får ge vika för snyggt profilerad design. Man skulle kunna tro att styrelserummet är förebilden för hur mötesrummen ska se ut – ett enda avlångt bord mitt i rummet som mötesdeltagarna samlas runt. Med den lösningen är det svårt att skapa ett bra möte där alla är med och bidrar till resultatet. Mest problematiskt blir det för mötesledaren som i sin roll även ska skapa engagemang och entusiasm hos deltagarna.

Hur mötesrummet ser ut påverkar som sagt i högsta grad mötesklimatet, vilket får negativa konsekvenser både för deltagarnas engagemang och för mötets resultat.

Varför ska vi då ha möten? Fortsätt läs

Enorma brister i svenska förhandlingskunskaper

Mina erfarenheter som förhandlingsexpert och de studier Svenska Förhandlingsakademin gjort de senaste 38 åren visar på mycket bristande kunskaper bland svenska förhandlare. Det spelar ingen roll om det handlar om projektledare, inköpschefer, säljare eller tekniska chefer. Inte heller ålder, kön eller bransch spelar roll. De grupper som är ansvariga för de dagliga affärsförhandlingarna är ofta välutbildade och har oftast mångårig erfarenhet av förhandlingar. Trots detta misslyckas de allt för ofta i sina förhandlingar. Av de ca 30’000 förhandlare som deltagit i övervakade förhandlingsspel och caseövningar hos oss misslyckas ca 38% att nå en affär trots ett förhandlingsutrymme på ca 10% av totalaffären. De 62%

som lyckas få till en affär missar i genomsnitt att ta tillvara på ca 40% av de möjliga mervärden som finns.

Det är den mänskliga faktorn som ligger bakom alla dessa misslyckanden. Den bristande förhandlingsförmågan är en av de största resultatpåverkande posterna i all affärsverksamhet – något som få ens upptäcker.

De som skaffar sig mera kvalificerade kunskaper om förhandlingar visar ofta snabba resultat – resultat som visar sig direkt i resultaträkningen.

Förhandlingskunskap är ett tvärvetenskapligt område som handlar lika mycket om socioekonomi och psykologi som det handlar om företagsekonomi. Svenska företag satsar visserligen en del på att vidareutbilda sina anställda i förhandlingar, men det borde läggas betydligt större resurser redan på universitetsnivå. De allra flesta som studerar till exempelvis civilekonomer i Sverige läser idag inte en enda poäng förhandlingskunskap.

Robert Unt robert@forhandling.com

Täby den 18 januari 2013

zp8497586rq