Hur får du folk att se på det du erbjuder och säga ”Det där vill jag ha!”?

Är det här spam eller?

När man sysslar med e-postmarknadsföring är detta en fråga som man får räkna med. Vissa ställer den provocerande och andra ställer den genuint frågande men kontentan är – detta är något som folk undrar över.

Svaret är helt enkelt – Nej. E-postmarknadsföring är starkt reglerad i lag. Här står vem man får skicka till, hur man får skicka och vad man får skicka. Det är alltså inget mystiskt eller udda med e-postmarknadsföring. Den går under samma lagar som all övrig marknadsföring. Så enkelt är det.

TV-serien ”Mad Men” – funkar det verkligen så?

Inom branschen för direktreklam finns det gott om etiska rekommendationer som marknadsförare gör klokt i att följa. Varför? Jo, för att marknadsföring idag inte ser ut som på 50-talet. Då satt privilegierade, vita män med cigarrer och whiskey (alla har vi väl sett TV-serien Mad Men) och bestämde vad vi skulle tycka om, handla och göra.

Idag ser verkligheten annorlunda ut. Idag har vi välinformerade, kritiska konsumenter med begränsad lojalitet och lågt intresse som kan välja och vraka mellan tusentals produkter, tjänster och företag. Och som inte är särskilt intresserade av vad just du har att säga.

Hur sur vill du göra din mottagare?

Så det sista du vill, är att göra denna ointresserade, olojala, välinformerade och kommunikativa person förbannad.

Read More

Jag följer dig!

Hur många medarbetare önskar att följa sina chefer? Är det rimligt att önska sig en chef som jag skulle vilja följa? Av vilken anledning skulle jag vilja följa henne eller honom?

Behöver vuxna människor förebilder? Och finns de på arbetsplatsen? Och måste det i så fall vara en chef?

Vart vill jag komma, tror du?

Jo, att en arbetsplats, en organisation eller ett företag inte kommer längre än medvetandegraden hos dess chefer och ledare. Medvetna chefer och ledare skapar miljöer och ger förutsättningar för att alla ska kunna utvecklas tillsammans.

Vackert eller hur? Självklart för många och genomfört av få.

Varför?

Read More

Vad är våra mötesrum till för?

Komplexare arbetsuppgifter och nya arbetssätt medför att vi måste ha fler arbetsmöten, men dagens mötesrum saknar ofta de nödvändigaste praktiska förutsättningar för produktiva möten. Vanligtvis är mötesrummen exempel på där funktion och nytta får ge vika för snyggt profilerad design. Man skulle kunna tro att styrelserummet är förebilden för hur mötesrummen ska se ut – ett enda avlångt bord mitt i rummet som mötesdeltagarna samlas runt. Med den lösningen är det svårt att skapa ett bra möte där alla är med och bidrar till resultatet. Mest problematiskt blir det för mötesledaren som i sin roll även ska skapa engagemang och entusiasm hos deltagarna.

Hur mötesrummet ser ut påverkar som sagt i högsta grad mötesklimatet, vilket får negativa konsekvenser både för deltagarnas engagemang och för mötets resultat.

Varför ska vi då ha möten?

Read More

Enorma brister i svenska förhandlingskunskaper

Mina erfarenheter som förhandlingsexpert och de studier Svenska Förhandlingsakademin gjort de senaste 38 åren visar på mycket bristande kunskaper bland svenska förhandlare. Det spelar ingen roll om det handlar om projektledare, inköpschefer, säljare eller tekniska chefer. Inte heller ålder, kön eller bransch spelar roll. De grupper som är ansvariga för de dagliga affärsförhandlingarna är ofta välutbildade och har oftast mångårig erfarenhet av förhandlingar. Trots detta misslyckas de allt för ofta i sina förhandlingar. Av de ca 30’000 förhandlare som deltagit i övervakade förhandlingsspel och caseövningar hos oss misslyckas ca 38% att nå en affär trots ett förhandlingsutrymme på ca 10% av totalaffären. De 62%

som lyckas få till en affär missar i genomsnitt att ta tillvara på ca 40% av de möjliga mervärden som finns.

Det är den mänskliga faktorn som ligger bakom alla dessa misslyckanden. Den bristande förhandlingsförmågan är en av de största resultatpåverkande posterna i all affärsverksamhet – något som få ens upptäcker.

De som skaffar sig mera kvalificerade kunskaper om förhandlingar visar ofta snabba resultat – resultat som visar sig direkt i resultaträkningen.

Förhandlingskunskap är ett tvärvetenskapligt område som handlar lika mycket om socioekonomi och psykologi som det handlar om företagsekonomi. Svenska företag satsar visserligen en del på att vidareutbilda sina anställda i förhandlingar, men det borde läggas betydligt större resurser redan på universitetsnivå. De allra flesta som studerar till exempelvis civilekonomer i Sverige läser idag inte en enda poäng förhandlingskunskap.

Robert Unt robert@forhandling.com

Täby den 18 januari 2013

zp8497586rq

Upphandling utan dialog ger sämre anbud

Är upphandling en dröm eller mardröm för dig? Oavsett vilken finns det alltid en förklaring till varför du hamnat där du är. Vilket scenario känner du igen dig i och hur har du kommit dit? 

Ser din dag ut så här…Läge A
Du är den lyckade upphandlaren som studsar upp ur sängen varje morgon av glädje för att ännu en ny dag få jobba med offentlig upphandling. Du har en självklar plats i ledningsgruppen och får gehör för de viktiga upphandlingsfrågorna. Tack vare e-faktureringssystem så vet du att alla fakturor betalas korrekt, och inte alls om de inte stämmer. Dina kollegor i verksamheten är intresserade av upphandling, eller den ”goda affären” som det normalt kallas på ditt jobb. Rätt personer engagerar sig när det är dags för upphandling, det vill säga rätt kompetenser samverkar både före, under och efter upphandlingen. De har tid för detta.

Read More
Sida 7 av 9« Första...56789