Hur kan något som är så enkelt, vara så svårt?

Vi har alla erfarenhet av det. Vi har alla försökt att göra det. Vi har alla misslyckats. Med vaddå?

Att vara goda lyssnare.

Men vi lyckas då och då med konsten att lyssna. Att lyssna borde kanske vara den enklaste saken i världen, men i praktiken visar sig detta vara svårt. Vi behöver bara gå till en så enkel sak som kommunikationen i familjen. Hur ofta lyssnar du verkligen på henne eller honom utan att avbryta, utan att fokusera på dig själv och dina tankar? Hur ofta ger du den andra tid och utrymme att utveckla sina tankar medan du bara lyssnar. När vi sedan går till ett professionellt sammanhang vet vi att tillfällena är många när vi inte har lyssnat på kollegor, chefer, kunder, medborgare eller andra personer. Det finns forskare som menar att det ser riktigt illa ut med organisationers lyssnande – det råder en lyssnandekris. Det är synd att lyssnandet i organisationer inte har prioriterats tillräckligt mycket.

Lyssnande bidrar med stora värden som förbättrade relationer, ökat förtroende, engagemang, innovationsförmåga, lärande och produktivitet. I boken Strategiskt lyssnande: Så blir chefer, medarbetare och organisationer bättre på att lyssna diskuterar vi hur organisationer kan uppnå dessa goda värden genom att lyssna mer. Vi pekar ut hinder och föreslår sätt att hantera dem. Vi föreslår även en modell för hur organisationer systematiskt kan arbetar för att utveckla det strategiska lyssnandet.

Om författarna

Anette Svingstedt är universitetslektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

Mats Heide är professor vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Strategiskt lyssnande

Läs mer och köp boken

Ett år av hemarbete – hur samtalade man nu igen?

Fler och fler kommer tillbaka till kontoret med två sprutor i blodet och över ett år av digitala möten i bagaget. Att mötas IRL och snacka kan kännas lite stelt, halvt förbjudet och framför allt lite ovant. Hur samtalade man nu igen? Hur hanterar jag tystnader? Är det bara jag som tycker det känns lite krystat?

Många upplever att samtalsmuskeln inte är lika stark som förut. Pandemin har gett det sociala samspelet en törn. Saker som innan gick på rutin känns nu instabila. Hur nära vi ska stå när vi pratar skapar osäkerhet, tystnaderna framstår som mer obekväma än någonsin, skämten får inte rätt tajming och vem som ska få ordet härnäst flyter inte på som förut. Att samtala är en färskvara och nu verkar vi färskare än någonsin på människans mest centrala aktivitet.

Ett sätt att få igång sin sociala kompetens är att bemöta det dina medarbetare säger på ett sätt som gör att de berättar mer. Det kan vara att repetera de viktigaste orden som de säger, ge din observation och gissa hur de känner. Du kan till exempel säga ”det låter som om du är besviken nu” eller ställa en vad- eller hur-fråga som ”hur känner du inför det?”. På så sätt skapar du ett flow i samtalet och du får samtidigt lära känna den du har framför dig mer. Det handlar om att få din medarbetare att ge mer information om sig själv.

Ett annat sätt för att få din medarbetare att göra jobbet i era dialoger är att använda de två enkla orden "berätta mer". De är din säkerhetslina i alla sociala sammanhang, såväl i ledningsrummet som på minglet vid kaffemaskinen. Förutom att du upplevs trevligare när du "letar mer information" i dina dialoger är det också så att ju mer du vet om hur dina medarbetare känner och tänker desto lättare är det för dig att få igenom förändringar och förutspå reaktioner inför olika beslut.

Lär dig mer om samtalens olika delar och återkommande moment så att du lättare kan navigera i vardagliga dialoger, med hjälp av den nya boken Framgångsrika samtal.

Om författaren

Serena Mon de Vienne är utbildad retoriker och har tränat de mest framstående ledare, från vd:ar, officerare och politiker till avdelningschefer, projektledare och personalchefer. Hon syns återkommande i tv och tidningar som både samtalsexpert och retorikexpert samt framträder regelbundet på de stora scenerna runt om i landet.

Framgångsrika samtal 

Läs mer och köp boken

Förändring genom tillit och kommunikation

Dagens snabbt föränderliga omvärld ställer höga krav på företag att driva förändring, men förändring väcker ofta rädslor och oro. Hur kan man bygga modiga organisationer som klarar av att driva ständig förändring utan den negativa stress som ofta uppstår? Svaren stavas tillit och kommunikation.

En hög nivå av tillit i en organisation är en förutsättning för att människor ska vilja vara en del av och bidra i förändring. Organisationer som präglas av tillit är sådana där människor känner sig trygga, sedda och inkluderade. I dessa team är man inte orolig för att tappa ansiktet, göra fel eller säga fel saker utan man vågar ta risk och utvecklas.

Det finns många aspekter kring hur man bygger tillit i en organisation för att främja mod, och den absolut viktigaste handlar om att öppna upp och visa sårbarhet som ledare. Visa att man inte har alla svaren, bjud in och gör både medarbetare och kunder delaktiga i förändringsresan och våga erkänna misstag. Det är omöjligt att uppmuntra andra att bli modiga om inte ledaren föregår med gott exempel. I detta krävs också modig kommunikation. Att sudda ut gränsen mellan intern och extern information och vara så pass trygg i sig själv som ledare att man kan vara transparent med möjligheter och utmaningar i förändringsresan är kraftfullare än något annat.

Digitalisering och vår snabbt föränderliga omvärld betyder att vi inte har alla svar på de frågor som ställs. Vi behöver hantera osäkerhet och lära oss att hela tiden testa, utvärdera och testa igen. Och just detta kräver mod. Det är inte något vi bara kan säga, det är något vi måste göra. Så vad väntar du på? Börja Maxa Modet!

Följarna först – boken som tar priset

Under måndagen den 2 december 2019 fick jag den stora äran att få ett hedersomnämnande i tävlingen Årets Marknadsföringsbok, som delas ut av Sveriges Marknadsförbund.

Det är mycket hedrande att få priset, särskilt eftersom den fina motiveringen lyfter fram några av de saker som jag verkligen tyckte var viktigt när jag skrev min bok om redaktionell metod för kommunikatörer:

”Staffan utvecklar och beskriver på ett relevant sätt det nya medie- och kanallandskapets förutsättningar. Boken är välskriven och pedagogiskt upplagd och juryn rekommenderar boken till alla som bättre vill förstå och utveckla sin egen kommunikation och kunna skapa redaktionellt innehåll i dagens medielandskap”, skriver den namnkunniga juryn.

I en tid när hela kommunikationsbranschen pratar om content och redaktionell metod var ambitionen med Följarna först hela tiden att vara begriplig, handfast och konkret. Jag ville ta ner contentsnacket på jorden. Kommunikatörers och marknadsförares vardag står i centrum för boken, vilket Sveriges Marknadsförbund verkar ha gillat.

Varmt tack till Sveriges Marknadsförbund för den här utmärkelsen – men framför allt till alla läsare som regelbundet hör av sig med positiva kommentarer om boken. Det är för er Följarna först är skriven.

Staffan Ekengren

Följarna först

Läs mer om boken här

Intern kommunikation – ett outnyttjat kapital för organisationens stora utmaningar

Som ny i arbetslivet fick jag ansvar för intern kommunikation. Först en intern tidning och sedan ett intranät. Uppgifterna hade ingen större koppling till det mina kollegor på kommunikationsavdelningen arbetade med och ansågs heller inte lika viktiga som att skriva pressmeddelanden, ta fram reklamkampanjer eller att arrangera mässor. Som nybörjare var jag visserligen både entusiastisk och ambitiös, men med mycket begränsade kunskaper om verksamheten och få kontakter bland ledande befattningshavare, var det svårt att driva ett projekt som hade potential att förbättra verksamheten i grunden. Men det var självklart inte så min uppgift beskrevs. Jag skulle skapa en intern nyhetskanal. Det här var för över tjugo år sedan, men fortfarande arbetar många med intern kommunikation på samma sätt.

En vanlig strategi för intern kommunikation är att distribuera mer information från ledning till medarbetare. Men mer information leder ofta till mer osäkerhet. Intern kommunikation behöver istället ha starkt fokus på att skapa gemensam förståelse för mål och bidra till att de uppfylls. Det skulle vilken ledning och chef som helst skriva under på, men det är fortfarande ganska få som lever som de lär. Och kvar finns då den ensamma interna kommunikatören som kämpar för att fylla det hungriga nyhetsflödet på intranätet med ännu en framgångshistoria. Och ännu värre, en hel organisation av förvirrade och oengagerade chefer och medarbetare som inte förstår hur saker och ting hänger ihop eller vet hur de ska agera för att bidra på ett vettigt sätt, som suboptimerar och jobbar i silos med fel saker.

Intern kommunikation är ofta ett outnyttjat kapital som har stor potential att hantera organisationens största utmaningar, oavsett om de stavas konkurrens, globalisering, förändring, kompetensförsörjning, engagemang, effektivisering eller ökad tillväxt. Lösningen är ett större engagemang från ledningen och kommunikationschefen, helhetssyn och att det som skapar mest värde också prioriteras. Läs mer i vår bok Strategisk intern kommunikation.

Strategisk intern kommunikation

Läs mer om boken här

Vårstäda kommunikationen med en egen redaktion

De blir fler och fler nu: Företagen, myndigheterna och organisationerna som skaffar sig ett nytt sätt att arbeta med redaktionellt innehåll. Redaktioner och nyhetsdeskar är något som på allvar har fått fäste i moderna kommunikationsavdelningars sätt att arbeta och på alla reaktioner jag har fått på min bok Följarna först har jag förstått att det är fler som är i startgroparna.

Det som många läsare och andra professionella kommunikatörer i mitt nätverk har förstått, är att det redaktionella sättet att organisera sig runt kanaler och innehåll inte bara handlar om att planera artiklar och publicering. Till min stora glädje verkar många förstå att det i grunden handlar om ledarskap och effektivitet; att ett smart sätt att jobba kan bli en motor för hela kommunikationsavdelningen. Mer energi, bättre fokus, större förmåga att prioritera och ställa krav på den organisation man verkar i är exempel på positiva erfarenheter som jag allt oftare får höra talas om.

Och det är så roligt att så många försöker, att många vill ställa om sina kommunikationsorganisationer. Trots att många kommunikatörer så klart behöver kämpa för att genomföra förändringar.

Vad jag ofta får höra är att många börjat i det lilla, i det skalbara – och att det verkligen funkar. Kommunikatörerna har känt att något skaver, att deras sätt att arbeta med innehåll och kanaler blivit en börda istället för något lustfyllt. Och så har de börjat ställa om bit för bit, rensat bort gamla uppkörda hjulspår som inte längre behövs, fräschat upp sina rutiner, testat nya sätt att producera innehåll, börjat mäta sitt arbete - och plötsligt känt sig mycket mer tillfreds.

Ungefär som man kan känna sig efter en rejäl vårstädning.

 

Om författaren
Staffan Ekengren är en erfaren ledare och föreläsare inom redaktionell kommunikation. Som chef för Scania Newsdesk har han byggt upp en av Sveriges mest uppmärksammade och framgångsrika inhouseredaktioner. Staffan Ekengren har tidigare arbetat som journalist och redaktör inom både dagspress och radio, samt varit presschef på ICA-gruppen.

 

Följarna först

Läs mer om boken här

Sida 1 av 912345...Sista »