Artificiell intelligens – din digitala kompanjon

Den mest omvälvande tekniken det här århundradet kommer att vara artificiell intelligens (AI). Tekniken kommer att bli vår digitala kompanjon och vi kommer att arbeta sida vid sida. Det säger Peter Siljerud, författare till boken AI för offentlig sektor: Insikter, inspiration och möjligheter. Här berättar han om möjligheterna med AI och varför vi måste förstå tekniken åtminstone på en grundläggande nivå.

Vad skulle du säga är AI:s främsta styrka?
Det mest fantastiska med AI är att det är användbart inom så många olika områden. Det kan identifiera benbrott på röntgenbilder, generera fantasifulla texter eller analysera en CV från en jobbsökande. Vi kommer att se AI appliceras inom vitt skilda områden och branscher.

Det som är viktigt att veta är att AI bygger sin intelligens på historiska data. I och med det kan man inte säga att AI är nyskapande. Ska man till exempel använda AI för att skriva en jobbannons där man vill nå andra sökanden än de man brukar nå, då behöver man ge AI annan data än sina gamla annonser att basera den nya annonsen på.

Vad behöver jag göra för att hänga med i utvecklingen?
Bristen på AI-kompetens är just nu det största hindret för ett bredare införande av tekniken. Man måste öka sin kompetens om såväl möjligheterna som de utmaningar det innebär. Alla behöver inte bli djupt tekniskt kunniga, men en ökad generell kunskap är en bra grund för att skapa en större delaktighet på arbetsplatsen. En bra grund hjälper också till för att få uppslag på nya användningsområden!

Behöver jag vara orolig för att AI ska ta mitt arbete?
Den nya AI-baserade tekniken kan innebära att vissa arbeten inte behöver utföras av människor längre. Men samtidigt kommer andra typer av arbeten och tjänster att utvecklas. Tänk bara på när maskiner och teknik kom in i jordbruket. Det innebar att arbetet som bonde förändrades och att inte heller lika många människor behövdes i jordbruket. Den förändringen ser jag som positiv med tanke på att arbetet kunde vara ganska slitsamt.

Har du några exempel där man använt AI på ett effektivt sätt?
I boken studerar vi föregångare som på olika sätt har dragit nytta av AI för att utveckla sin verksamhet. Riksarkivet arbetar till exempel med AI för att göra historiska handskrivna dokument digitalt tillgängliga och sökbara. Bolagsverket använder AI för att kategorisera deras stora flöden av inkommande handlingar, vilket besparar dem mängder av manuellt arbete. För att inte nämna Hallands sjukhus som arbetar med datadriven sjukvård och har oöverträffad kvalitet och effektivitet vid jämförelser – dessutom med ett ekonomiskt överskott.

Hur ska man förhålla sig som ledare när det kommer till AI?
Dagens ledare behöver motivera för sina anställda varför man för in ny teknik och på ett pedagogiskt sätt förmedla hur det kommer att förändra arbetsuppgifterna. Inom de närmaste åren kommer AI att vara förstärkande snarare än ersättande. Vi människor kan slippa en del rutinmässiga och möjligen tråkiga uppgifter och kan frigöra tid till mer kreativa och stimulerande arbetsuppgifter.

Som det ser ut nu så kommer AI att införas gradvis inom olika sektorer och nischer. I och med det kommer ständiga förbättringar och uppgraderingar att bli ett normaltillstånd. Som chef behöver du bli förändringsledare med kommunikativ fingertoppskänsla och de anställda behöver acceptera att arbetet över tid förändras.

Om författaren
Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Fördjupa dig!

Föredrag om AI för offentlig sektor

AI för offentlig sektor

Läs mer och köp boken

AI är den största tekniska omställningen för offentlig sektor

Efter 20 år som trendspanare och framtidsanalytiker vågar jag påstå att AI kommer att bli den mest omvälvande tekniken under detta århundrade. Det är ett område som utvecklas så snabbt, att den som inte följer forskningsfronten har svårt att förstå i vilken oerhörd hastighet utvecklingen faktiskt sker. Precis som maskiner automatiserade många manuella arbetsuppgifter förra århundradet, kommer AI att ersätta många arbetsuppgifter som kräver tankearbete och beslutsfattande. För offentlig sektor kommer detta paradigmskifte att innebära en enorm omställning.

I motsats till vad många tror måste man inte vara ett stort IT-bolag för att dra nytta av AI. Man behöver inte anställa hundratals dataingenjörer och investera miljontals kronor i infrastruktur. Vad man däremot behöver är en djupare förståelse för vad AI innebär och hur man kan dra nytta av tekniken. Att fördjupa sin kunskap är det första steget för att starta sin AI-resa.

I boken AI i offentlig sektor studerar vi föregångare som på olika sätt drar nytta av AI för att utveckla verksamheten. Det kan handla om effektiviseringar, kvalitetsförbättringar eller i många fall nya helt unika tjänster. Riksarkivet arbetar exempelvis med AI för att göra historiska handskrivna dokument digitalt tillgängliga och sökbara. Bolagsverket använder AI för att kategorisera de stora flödena av inkommande handlingar, vilket besparar dem mängder av manuellt arbete. För att inte nämna Hallands sjukhus som arbetar med datadriven sjukvård och har oöverträffad kvalitet och effektivitet vid jämförelser – dessutom med ett ekonomiskt överskott.

Att ta sig an modern teknik som AI kan kännas övermäktigt för de som fortfarande försöker få till en grundläggande digital infrastruktur. Men om man ska välja någon våg att surfa på under 2023 så är det AI. Att ignorera detta monumentala teknikskifte, vore lika illa som att tidigare avfärda datorernas intåg eller internets genomslag.

Om författaren
Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Fördjupa dig!

Föredrag om AI för offentlig sektor

AI för offentlig sektor

Läs mer och köp boken

Vadå agilt?

VADÅ AGILT? är en fråga som många i såväl näringsliv som offentlig sektor ställer sig. Begreppet agilt är diffust och kan vara svårt att koppla till hur en organisation ska jobba. Samtidigt har det blivit alltmer vanligt att arbeta agilt när man ska utveckla nya tjänster, varor eller arbetssätt.

I grund och botten handlar agilitet om att arbeta smartare, inte hårdare. Det handlar om att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt, få feedback från målgrupper och vara beredd att ändra inriktning när man får ny information. Det handlar också om att löpande testa din lösning i liten skala.

För många ses den agila metoden som ostrukturerad och oförutsägbar. Men om du har en tydlig förståelse för de fyra principer som ligger till grund för den kan du faktiskt strukturera ditt arbete på ett mycket effektivt sätt.

Princip 1. Använd befintliga resurser
Princip 2. Interagera med målgrupper och omvärld: loopa
Princip 3. Ändra riktning baserad på feedback från målgrupperna: pivot
Princip 4. Testa i liten skala löpande

På det hela taget är agilt arbete ett utmärkt sätt att organisera och fokusera ett utvecklingsarbete. Att arbeta i sprintar, korta fokuserade perioder, med tät återkoppling från målgruppen gör det möjligt för dig och ditt team att hitta kreativa lösningar i snabb takt.

Författarna till boken Vadå agilt? ger konkreta exempel på hur du kan arbeta agilt och en tydlig struktur för att implementera det i verksamheten, i ett projekt eller i en process. De delar med sig av sina erfarenheter och tips, som bygger på såväl forskning som decennier av praktisk erfarenhet av att leda människor i agila processer.


Om författarna

Mariah ben Salem Dynehäll är vd för Drivhuset Göteborg och metodansvarig för Drivhuset Norden.

Leif Denti är universitetslektor vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, och forskar om förändring och innovation i både den privata och offentliga sektorn.

Anna Lärk Ståhlberg är förbundsdirektör på Fyrbodals kommunalförbund som arbe¬tar med välfärds- och samhällsutveckling för att bidra till och skapa en hållbar framtid i Västra Götaland.

Skapa en engagerad, välmående och högpresterande organisation

En konkret handbok om att börja göra, för både medarbetare och chefer, fullproppad av tips, modeller, mallar och verktyg! Författarna har kokat ner evidensstarka vetenskapliga modeller till pang på rödbetan-aktiviteter som kan appliceras direkt i ditt företag. Konkret, lätt, utmanande och förbannat viktigt om du på riktigt vill se att engagemanget blomstrar, välmåendet sprudlar och prestationerna ökar.

Organisationen HejEngagemang! kämpar för ett mer engagerat och välmående Sverige. Boken Börja göra – en handbok i ledarskap, medarbetarskap och medarbetarkommunikation är ett av många sätt att sprida kunskapen om hur du skapar en engagerad, välmående och högpresterande organisation. Det finns massor att lära av forskning i ämnet men det är svårt att omsätta kunskap till att faktiskt strukturera, bygga och leda organisationer i praktiken.
Boken är indelad i tre fokusområden, nämligen medarbetarskap, ledarskap och medarbetarkommunikation. Inom varje område finns det massor av konkreta övningar, insikter, tips och mallar som tar ditt företag framåt i förbättringsarbetet. Allt för att skapa förutsättningar för en än bättre arbetsmiljö som bubblar av engagemang, arbetsglädje och finfina resultat.

Från att läsa till att faktiskt börja göra
Men vänta nu, behövs verkligen ännu en management-bok?
Hyllorna i bokhandeln dignar av managementböcker som ska frälsa dig, dina medarbetare din organisation och er framgång. Vi människor har ofta en övertro på att lärande också övergår i praktisk handling. Att läsa en bok gör ingen skillnad så länge du inte agerar annorlunda efteråt. Att läsa och lära är nämligen relativt enkelt, men att förändra beteenden är en betydligt svårare nöt att knäcka. Vi har skrivit boken för att hjälpa dig, dina arbetskamrater och din organisation att lyfta rumpan från den bekväma läsfåtöljen och omsätta nyvunnen kunskap i praktisk handling. Så att ni på riktigt kan skapa den där engagerade och framgångsrika organisationen.

Det ska vara lätt att göra rätt!

Om författarna

Niklas Delmar har lång erfarenhet av kraften i ett ansvarstagande medarbetarskap och ledarskap. Johan Book har arbetat med ledarutveckling, teamutveckling och förändringsledning i många år. Emma Egnell är kommunikationsexpert med fokus på medarbetarkommunikation.

Med många års erfarenhet i bagaget startade författarna organisationen Hej Engagemang där de arbetar rådgivande med att skapa engagemang och välmående för medarbetare på företag och organisationer. Ett mer engagerat och välmående Sverige helt enkelt!

Börja göra! 

Läs mer om boken

Välkommen till en smartare värld

Världen blir smartare.
Det är en utveckling som syns överallt och inte lämnar någon bransch eller sektor oberörd. Ta till exempel en sådan gammal och väletablerad industri som fiskenäringen. Även om folk har fiskat sedan tidernas begynnelse var det inte förrän på 1500-talet som fiskarna hade båtar som gick att gå till sjöss med. Detta framsteg förändrade radikalt villkoren för fisket och för första gången blev det möjligt att få stora, lönsamma fångster. Med de nya båtarna kunde man ge sig ut till fiskevattnen med inte mycket mer än en kompass, en sextant och lite ”insiderkunskap” som förts vidare från den ena generationen till den andra i fiskefamiljerna. Om man seglade på natten kunde man använda sig av astronomisk navigering och sätta kursen med hjälp av stjärnorna för att komma till rätt plats. När fiskarna kom till fiskevattnen kastade de sedan sina nät och hoppades på det bästa.

I slutet av 1800-talet hade fisket kommersialiserats. Små fiskebåtar gav vika för gigantiska trålare där man kunde bearbeta fångsten ombord. När man började orientera sig med längd- och breddgrader förenklades navigeringen avsevärt, och under de senaste decennierna har tekniken förvandlat fisket från konst till vetenskap. Moderna fiskebåtar är teknikintensiva och styrs med avancerade navigationssystem och GPS. Ofta är små sensorer fästa vid fisken så att man alltid kan spåra var stimmen befinner sig, och ekolod används för att precisera hur omfattande stimmen är samt var och när man bör kasta ut näten. Moderna fiskare vet var fisken är just nu, var den kommer att vara imorgon och när de ska kasta ut sina nät för bästa tänkbara fångst av den fisk de är ute efter. Fisket har utvecklats och blivit smartare. Och det är bara ett exempel. Idag är världen smartare inom allt från idrott till vård i hemmet. Till och med kärleken och föräldraskapet håller på att bli smartare!

Läs mer om boken Big data här >>

Om författaren
Bernard Marr är en av världens mest respekterade röster när det gäller data i affärer.
Översättning: Manne Svensson

Three ways to win a pitch using diagrams  

  1. Use a pyramid to work out genuine prospects
  • Draw a pyramid with three bands.
  • The top section represents people who understand your company’s offer. These will be existing or past clients, or very hot prospects.
  • The middle band is people who might understand or require what you do, but who need persuading or educating, which takes up your business development time.
  • The base is people who never will, or will take a very long time to convince.
  • By populating the sections with prospect names or quantities, you will have an immediate grasp of what the new business strategy should be.
Read More
Sida 1 av 3123