Redaktionen

Arbete / Digitalisering / Förändring  av Redaktionen

AI är den största tekniska omställningen för offentlig sektor

Efter 20 år som trendspanare och framtidsanalytiker vågar jag påstå att AI kommer att bli den mest omvälvande tekniken under detta århundrade. Det är ett område som utvecklas så snabbt, att den som inte följer forskningsfronten har svårt att förstå i vilken oerhörd hastighet utvecklingen faktiskt sker. Precis som maskiner automatiserade många manuella arbetsuppgifter förra århundradet, kommer AI att ersätta många arbetsuppgifter som kräver tankearbete och beslutsfattande. För offentlig sektor kommer detta paradigmskifte att innebära en enorm omställning.

I motsats till vad många tror måste man inte vara ett stort IT-bolag för att dra nytta av AI. Man behöver inte anställa hundratals dataingenjörer och investera miljontals kronor i infrastruktur. Vad man däremot behöver är en djupare förståelse för vad AI innebär och hur man kan dra nytta av tekniken. Att fördjupa sin kunskap är det första steget för att starta sin AI-resa.

I boken AI i offentlig sektor studerar vi föregångare som på olika sätt drar nytta av AI för att utveckla verksamheten. Det kan handla om effektiviseringar, kvalitetsförbättringar eller i många fall nya helt unika tjänster. Riksarkivet arbetar exempelvis med AI för att göra historiska handskrivna dokument digitalt tillgängliga och sökbara. Bolagsverket använder AI för att kategorisera de stora flödena av inkommande handlingar, vilket besparar dem mängder av manuellt arbete. För att inte nämna Hallands sjukhus som arbetar med datadriven sjukvård och har oöverträffad kvalitet och effektivitet vid jämförelser – dessutom med ett ekonomiskt överskott.

Att ta sig an modern teknik som AI kan kännas övermäktigt för de som fortfarande försöker få till en grundläggande digital infrastruktur. Men om man ska välja någon våg att surfa på under 2023 så är det AI. Att ignorera detta monumentala teknikskifte, vore lika illa som att tidigare avfärda datorernas intåg eller internets genomslag.

Om författaren
Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Fördjupa dig!

Föredrag om AI för offentlig sektor

AI för offentlig sektor

Läs mer och köp boken
Post tags

Hur motiverad är du?

Ledarskap / Motivation  av Redaktionen

Vi människor har många psykologiska lager som sträcker sig långt bortom det andra ser och uppfattar som ett beteende. Det som syns på ytan (dvs människors beteende) är ett uttryck för VAD vi speglar utifrån alla dessa psykologiska lager. Människors beteende påverkas också av ett HUR, dvs. hur vi har blivit präglade av vårt arv och vår miljö. Men det absolut viktigaste är att förstå människors VARFÖR, och det kan relateras till vår inre motivation. Vi människor har många psykologiska lager som sträcker sig långt bortom det andra ser och uppfattar som ett beteende. Det som syns på ytan (dvs människors beteende) är ett uttryck för VAD vi speglar utifrån alla dessa psykologiska lager. Människors beteende påverkas också av ett HUR, dvs. hur vi har blivit präglade av vårt arv och vår miljö. Men det absolut viktigaste är att förstå människors VARFÖR, och det kan relateras till vår inre motivation. 

Motivation handlar om varför en person gör som den gör, det är den drivande kraften som initierar handlingen. En anledning till att det har talats lite om vad motivation innebär är att det har saknats kunskap om hur vi människor påverkas av sex psykologiska behov. 

Våra sex psykologiska behov
• Samhörighet: motiveras av relationer 
• Bidra: motiveras av ett högre syftet 
• Utveckling: motiveras av resultat 
• Signifikans: motiveras av att sticka ut från mängden
• Variation: motiveras av att komma på nya idéer 
• Trygghet: motiveras av ordning och struktur

Dessa behov är oftast  omedvetna. Av dessa sex är två behov särskilt viktiga och dessa behöver “komma överens” för att vi människor ska må bra och känna oss motiverade. De utgör våra primära behov och starkaste drivkrafter.När vi möter andra som har samma primära behov som oss själva känner vi oss glada och bekväma. Samtalen är okomplicerade och flyter på.

När vi möter människor som har andra primära behov än oss själva uppstår lätt missförstånd. Vi kan bli irriterade och känner att kommunikationen inte riktigt når fram. Anledningen är att vi naturligtvis (utan att veta om det) utgår från våra egna psykologiska behov och ger dessa företräde.

Vi lär oss tidigt att behandla andra människor som vi själva vill bli behandlade. Det står till och med i bibeln. I vår vardag utgår vi ofta från oss själva. Men med insikt om våra psykologiska behov är det också viktigt att förstå att andra kan motiveras av andra saker än vi. Därför behöver vi lära oss hur de sex olika behoven fungerar och vad de innebär så att vi kan möta och förstå  andra på ett bättre sätt. För att verkligen kunna nå fram till en annan människa behöver vi utgå från den andres perspektiv. Med kunskapen om behoven kan vi därför kommunicera på ett mer medvetet sätt. 

Lär mer om behoven i  vår bok Motiverad! En handbok i motivationsbaserat ledarskap. Den ger en insikt i de olika behoven. Där finns konkreta övningar som gör att du kan förstå hur dina egna behov ser ut och hur du lättare kan få syn på och förstå andras perspektiv. Det gör det lättare för dig att skapa bättre kommunikation och relationer. På köpet får du ett mer motiverande liv där du verkligen ägnar dig åt rätt saker.  

Tips!

● Förstå dina egna behov först
● Tillgodose dina egna behov så att du är hållbar över tid
● Dela med dig om vad du behöver till din omgivning
● Ta reda på vad din omgivning behöver för att må bra

Om författarna
Desirée Rova är HR- och organisationskonsult och grundare av MyNeeds. Maria Appelqvist är doktor i sociologi och en av pionjärerna inom professionell coaching i Sverige.

För djupa dig!

Poddar
46. Desireé Rova - Identifiera dina omedvetna behov och skapa fler bra dagar – Så kan det gå - Boosta dina relationer – Lyssna här – Podtail
7. Desirée Rova - Ha koll på vem som är nörden – Naturvetarpodden (poddar.se)
11. Smartass-podden #5 - Desireé Rova - YouTube
14. Hur vi kan skapa bättre relationer med "behovskunskap"- med Desireé Rova – Bakom Fasadenpodden – Podcast – Podtail

Hemsida
myneeds.se

YouTube kanal
(11) MyNeeds - YouTube

Post tags

Vadå agilt?

Arbete / Samarbete / Utvecklingsarbete  av Redaktionen

VADÅ AGILT? är en fråga som många i såväl näringsliv som offentlig sektor ställer sig. Begreppet agilt är diffust och kan vara svårt att koppla till hur en organisation ska jobba. Samtidigt har det blivit alltmer vanligt att arbeta agilt när man ska utveckla nya tjänster, varor eller arbetssätt.

I grund och botten handlar agilitet om att arbeta smartare, inte hårdare. Det handlar om att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt, få feedback från målgrupper och vara beredd att ändra inriktning när man får ny information. Det handlar också om att löpande testa din lösning i liten skala.

För många ses den agila metoden som ostrukturerad och oförutsägbar. Men om du har en tydlig förståelse för de fyra principer som ligger till grund för den kan du faktiskt strukturera ditt arbete på ett mycket effektivt sätt.

Princip 1. Använd befintliga resurser
Princip 2. Interagera med målgrupper och omvärld: loopa
Princip 3. Ändra riktning baserad på feedback från målgrupperna: pivot
Princip 4. Testa i liten skala löpande

På det hela taget är agilt arbete ett utmärkt sätt att organisera och fokusera ett utvecklingsarbete. Att arbeta i sprintar, korta fokuserade perioder, med tät återkoppling från målgruppen gör det möjligt för dig och ditt team att hitta kreativa lösningar i snabb takt.

Författarna till boken Vadå agilt? ger konkreta exempel på hur du kan arbeta agilt och en tydlig struktur för att implementera det i verksamheten, i ett projekt eller i en process. De delar med sig av sina erfarenheter och tips, som bygger på såväl forskning som decennier av praktisk erfarenhet av att leda människor i agila processer.


Om författarna
Mariah ben Salem Dynehäll är vd för Drivhuset Göteborg och metodansvarig för Drivhuset Norden.

Leif Denti är universitetslektor vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, och forskar om förändring och innovation i både den privata och offentliga sektorn.

Anna Lärk Ståhlberg är förbundsdirektör på Fyrbodals kommunalförbund som arbe¬tar med välfärds- och samhällsutveckling för att bidra till och skapa en hållbar framtid i Västra Götaland.

Post tags

Få den hybrida vardagen att fungera

Arbetsmöten / Hybrid / Möten / Samarbete  av Redaktionen

Hösten närmar sig med sina tydliga tecken. Morgnarna är kyliga, bokhandelns skyltning går från sommardeckare till pennskrin och fackböcker och tillbaka på arbetet har man på något mystiskt vis glömt bort hur en dator fungerar. Just i år kan det kännas extra krångligt att komma in i gamla arbetsrutiner. Efter att ha tagit oss igenom år av restriktioner är vi nu tillbaka på kontoret med mer frihet och kunskap i att samarbete på distans än vi är vana vid. En kunskap och frihet vi kommer att använda oss av. Fler kommer att arbeta hemma några dagar i veckan, vi kommer inte vänta med möten om någon är på resande fot och fler samarbeten över kontor och orter kommer att ske. Men med ny frihet ruckas rutiner och att plötsligt vara en mer hybrid arbetsplats gör att vi springer på nya utmaningar.

För att ge er den bästa starten för höstens hybrida arbetsvardag, inled med att tillsammans prata igenom följande tre saker:

  1. Vilka förväntningar har ni på varandra de dagar ni arbetar på olika platser? Är det bara platsen som är flexibel, eller även tiden? Kan man ta en två timmars lunch och istället arbeta kväll de dagar man arbetar hemma? Hur kontaktbar förväntas man vara? Är det okej att ta ett möte från en stökigt café eller på promenad med hunden?
  2. Vilka blockeringar springer ni in i under en dag? För många innebär hybridarbete blockeringar i arbetet i form av väntan på svar vi snabbt skulle få om vi båda var på kontoret. Lista de vanligaste blockeringarna ni springer på för att ni inte lätt får tag på varandra och försök tillsammans hitta lösningar på dessa.
  3. Bestäm vilken information alla alltid behöver enkel tillgång till. När vi arbetar på olika platser är det lätt att vi missar beslut som tas eller information som delas informellt i olika kanaler och korridorer. Prata igenom vilken information som alltid behöver vara uppdaterad och alltid behöver vara tillgänglig för att undvika att hösten blir full av dubbelarbete.

 

Närhet trots avstånd

Läs mer och köp boken
Post tags

En vägledning för att frigöra företagets fulla förmåga

Affärsstyrning / Ledarskap / Policy  av Redaktionen

En förutsättning för allt policyarbete är att man har kunskap om vad man vill åstadkomma med en viss policy och förstår hur den ska anpassas till organisationen. Dessutom behöver man veta vad som krävs av information och utbildning för att nå önskat resultat. Till sist krävs en insikt i att policyer behöver harmonisera med företagets verksamhetssystem och att de utgår från, och bidrar till att forma den kultur som är så avgörande för företagets framgång.

Ett alternativ till de dokument som föreslås är att genomföra en ISO-certifiering, kanske till någon standard för informationssäkerhet, miljö eller kvalitet. Införandet är vanligen en årslång process. Revisorer gör därefter årliga genomgång av att rutinerna upprätthålls. Det är en dyrbar process som starkt ingriper i företagets övriga verksamhet. Många är inte intresserade av att gå den vägen. De kan genom Policyhandboken få stöd och vägledning för att utveckla egna regelverk med likartat innehåll. Men behovet av information och utbildning är detsamma oberoende av om valet faller på certifiering eller införande av egna regelverk.

När frågan om certifiering kommer upp är det ett uttryck för att ledningen anser att det valda området ska vara i centrum för uppmärksamheten. Certifiering bygger på antagandet att beteende i organisationer kan styras med hjälp av standardiserade manualer, blanketter och information samt dokumentation av att rutinerna följs.

Det lyckas vanligen, men det är ofta en mödosam process innan de anställda verkligen tar till sig betydelsen av att leva upp till ambitionerna med certifieringen. De måste nämligen införliva dem med sina värderingar. Men de administrativa rutinerna står på många sätt i vägen för ett sådant införlivande. Det är först när idéerna inlemmats i värdegrunden som de får genomslag i organisationens beteende. Det paradoxala är emellertid att då behövs certifieringen inte längre annat än som bevis inför omgivningen att företaget har rutiner som lever upp till de krav som certifieringen ställer.

Resonemanget visar det centrala temat i boken, nämligen samspelet mellan styrande dokument i form av policyer, riktlinjer, anvisningar och instruktioner och den kultur eller värdegrund som finns i företaget samt hur de alla måste samverka med företagets verksamhetssystem.

Läs mer om Policyhandboken här >>

Om författaren
Författaren Gustaf Wettergren är civilekonom och har varit verksam inom bland annat Johnsonkoncernen, Marabou, Telia Mobile och Svenska Spel. Boken bygger på erfarenheter från ett långt yrkesliv som ekonomiansvarig i både stora och små företag.

Post tags

Alla vill ha lojala kunder

Affärsstyrning / Kund / Möten  av Redaktionen

 

De flesta företag är mycket koncentrerade på sina produkter i strävan att nå lojala kunder. Man gör reklamkampanjer och fint utformade utskick. Allt detta är mycket viktigt och trevligt för kunderna. Det elektroniska verkar vara i centrum, men effekten av allt man gör borde vara det mest intressanta i företag. Är det så? Hur är det med effekten på kundlojaliteten av allt man gör i företag?

Öppningsgraden på det som skickas ut elektroniskt är en form av lojalitet och den är slående låg överlag. Mottagarlistan, kunderna, är däremot mycket stor. Här finns ett stort arbetsfält. Utskicken finns, mottagare finns, men de som öppnar och läser kan bli många fler.

Detta med utskick och öppnande och klickande testade vi på Telia i ett 3-årigt projekt och fick otroligt positiva resultat genom att omforma texten utifrån logiken kring aktiva och passiva kunder. Vi byggde kommunikationen på vår förståelse kring kundernas bytesbeteende, som vi fått genom att enträget följa dem under många år. Detta gav insikten om att kunderna kan delas in i två stora grupper; aktiva och passiva.

Telia skrev själva om vårt samarbete. Du kan läsa om det här >>

Det är tiden mellan kundmöten som är intressant, där sker så mycket hos kunderna. Kundernas åsikt kan variera mycket mellan två kundmöten. Utan att man också tar med den tiden i förståelsen av kundrelationen tappar man en stor del av kundrelationsförståelsen. Förståelsen är inte statisk därför måste angreppssättet vara dynamisk; annars tappar man mycket av förståelsen.

Läs mer om Lojala kunder här >>

Om författaren
Inger Roos är docent i företagsekonomi vid CTF, Karlstad universitet och konsult vid I & H Roos Ab Oy, Finland.

 

Post tags
Sida 2 av 1612345...10...Sista »