Dålig stämning på arbetsplatsen?

Postad den av

Tyvärr, det förekommer i de bästa familjer. Hur ska du som chef agera? Om stämningen är dålig brukar jag säga att det beror på att folk har för lite att göra. Med det menar jag att de inte hittar någon riktigt motiverande meningsfullhet med det som de förväntas göra. Detta är nämligen förvånansvärt ofta höljt i dunkel. Men att skapa rollbeskrivningar kan vara ett sätt att gå framåt.

Från arbetsbeskrivning till rollbeskrivning

Gamla tiders arbetsbeskrivningar är oftast helt värdelösa dokument som ingen läser. Det är tragiskt för man måste ju rimligen veta vad man ska göra.

Detta m

åste alla ha koll på:

  • Uppdrag (Vad är det jag ska utveckla, något utöver det dagliga operativa?)
  • Rapportväg (Vem är det jag rapporterar till?)
  • Rapportinnehåll (Vad är det jag ska rapportera? Jo, Uppdraget så klart)
  • Mål (Mätbara och tidsatta)
  • Viktiga arbetsuppgifter (Nyckelarbetsuppgifter, SKALL-uppgifter)
  • Ansvar & Befogenheter (Exakt vilka befogenheter har jag? Om du inte har befogenheter kan du inte heller ha ansvar)

Enklast är att sammanställa dessa punkter i ett dokument som kallas Rollbeskrivning. Det tar inte särskilt lång tid att göra och vinsterna med att få klarhet kring detta är självklara.

Rickard Hagtorn, rickard@stratu.nu; Jehoshua Kaufman, jkaufman@bemce.se

zp8497586rq

Två på chefsposten – katastrof eller succé?

Postad den av
Svara

Mycket av det man tar för givet kan ses med andra ögon. Det gäller inte minst frågor kring ledarskap där det finns många förutfattade meningar och fördomar. Ledarskap vilar i dagens organisationer på en föreställning om att en chefsposition bör tillsättas med en enda ansvarig person. Den föreställningen bygger på tron att ledarskap som utförs av en enda person också är ett välfungerande och ansvarstagande ledarskap. Men i arbetslivet är det tvärtom allmänt känt att ledarskap ofta inte leder till önskat resultat och att chefers utövande av ledarskap är förknippat med en rad svårigheter.

Delat ledarskap är ett exempel på att ledarskap kan organiseras annorlunda, mer kollektivt. Med delat ledarskap avses ett ledarskap som är kollektivt genom att det utövas av två eller flera personer tillsammans, i uppdelad eller gemensam form.

Samledarskap är en av flera olika former av delat ledarskap och bygger på andra principer än tanken om att som singelchef delegera uppgifter. I samledarskap gäller likställdhet i organisationshierarkin, gemensamt ansvar och gemensamma arbetsuppgifter, såväl formellt som i praktiken. Det innebär att två chefer innehar chefsuppdraget tillsammans och samleder sin enhet. Fortsätt läs →

Är entreprenörskap medfött eller något man kan lära sig?

Postad den av
Svara

Jag har jobbat nära två extrema entreprenörer i 12 år och fick under den tiden lust att studera dem närmare. Vad var deras drivkraft? Vad var det som gjorde att de alltid hade sådan energi för det de gjorde? Så att de fick oss andra att bli lika entusiastiska. Var deras egenskaper medfödda eller något de hade lärt sig under resans gång? För att förstå Stadiumbröderna Ulf och Bo (Bobo) Eklöf bättre, letade jag både i och utanför deras sfär. Vad är utmärkande för en entreprenör i allmänhet och gäller det även för bröderna Eklöf? Det här är en del av vad jag kom fram till.

Ett barns naturliga nyfikenhet, vilja att pröva och experimentera sig fram, lära av misstag och sedan glömma dem, är egenskaper som finns kvar hos en entreprenör, medan andra har tappat dem. Det menar Bengt Johannisson som är professor i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet/Jönköpings högskola. Johannisson har studerat familjeföretag och entreprenörskap i trettiofem år.

– En annan utmärkande förmåga hos entreprenörer är att de tror på sig själva. De är övertygade om att även om det går fel en eller flera gånger, så går det bra nästa. De är otroligt optimistiska, säger han.

Men entreprenörskapet behöver också kultiveras och odlas fram. Därför har familjen och uppväxtmiljön stor betydelse. Här formas  de värderingar som entreprenören får med sig resten av livet.  Johannisson menar att entreprenörskapet verkar trivas bäst i familjeföretag. Det blir en livsform och där finns ett känslomässigt engagemang och ansvarstagande som involverar alla i familjen Fortsätt läs →

Hur får du folk att se på det du erbjuder och säga ”Det där vill jag ha!”?

Postad den av
Svara

Är det här spam eller?

När man sysslar med e-postmarknadsföring är detta en fråga som man får räkna med. Vissa ställer den provocerande och andra ställer den genuint frågande men kontentan är – detta är något som folk undrar över.

Svaret är helt enkelt – Nej. E-postmarknadsföring är starkt reglerad i lag. Här står vem man får skicka till, hur man får skicka och vad man får skicka. Det är alltså inget mystiskt eller udda med e-postmarknadsföring. Den går under samma lagar som all övrig marknadsföring. Så enkelt är det.

TV-serien ”Mad Men” – funkar det verkligen så?

Inom branschen för direktreklam finns det gott om etiska rekommendationer som marknadsförare gör klokt i att följa. Varför? Jo, för att marknadsföring idag inte ser ut som på 50-talet. Då satt privilegierade, vita män med cigarrer och whiskey (alla har vi väl sett TV-serien Mad Men) och bestämde vad vi skulle tycka om, handla och göra.

Idag ser verkligheten annorlunda ut. Idag har vi välinformerade, kritiska konsumenter med begränsad lojalitet och lågt intresse som kan välja och vraka mellan tusentals produkter, tjänster och företag. Och som inte är särskilt intresserade av vad just du har att säga.

Hur sur vill du göra din mottagare?

Så det sista du vill, är att göra denna ointresserade, olojala, välinformerade och kommunikativa person förbannad. Fortsätt läs →

Jag följer dig!

Postad den av
Svara

Hur många medarbetare önskar att följa sina chefer? Är det rimligt att önska sig en chef som jag skulle vilja följa? Av vilken anledning skulle jag vilja följa henne eller honom?

Behöver vuxna människor förebilder? Och finns de på arbetsplatsen? Och måste det i så fall vara en chef?

Vart vill jag komma, tror du?

Jo, att en arbetsplats, en organisation eller ett företag inte kommer längre än medvetandegraden hos dess chefer och ledare. Medvetna chefer och ledare skapar miljöer och ger förutsättningar för att alla ska kunna utvecklas tillsammans.

Vackert eller hur? Självklart för många och genomfört av få.

Varför? Fortsätt läs →

Lean – framgångsrecept för svensk sjukvård?

Postad den av
1

Vårdens utmaningar är välkända. Antalet äldre – som står för den övervägande delen av sjukvårdsbehovet – blir allt fler. Möjligheterna att med läkemedel och avancerad medicinsk teknik behandla sjukdomstillstånd blir allt större, men detta innebär tyvärr inte alls att de totala sjukvårdskostnaderna minskar. Medvetenheten om vilka terapier som finns för olika åkommor ökar hos våra patienter – de har berättigade önskemål om att få den behandling som är bäst, och därtill inom rimlig tid. Det har under de senaste åren också funnits en stark politisk trend att stärka svenska patienters ställning och valfrihet.

Samtidigt kommer inte tillgängliga resurser för sjukvårdsfinansiering att öka påtagligt under de närmaste åren. Allt tyder därför på att vården måste bli bättre på att utnyttja alla de resurser man faktiskt har, för att kunna göra mer med väsentligen oförändrade medel. Verksamhetsutveckling är därför viktigare än någonsin tidigare, och måste drivas av verksamheterna själva, dvs. av sjukvårdens medarbetare. Inom svensk sjukvård finns en stark tradition av professionalism, och en hög medicinsk kompetens – men detta måste kombineras med en hållbar filosofi för utveckling och ledning av morgondagens sjukvård. Fortsätt läs →

Vad är våra mötesrum till för?

Postad den av
Svara

Komplexare arbetsuppgifter och nya arbetssätt medför att vi måste ha fler arbetsmöten, men dagens mötesrum saknar ofta de nödvändigaste praktiska förutsättningar för produktiva möten. Vanligtvis är mötesrummen exempel på där funktion och nytta får ge vika för snyggt profilerad design. Man skulle kunna tro att styrelserummet är förebilden för hur mötesrummen ska se ut – ett enda avlångt bord mitt i rummet som mötesdeltagarna samlas runt. Med den lösningen är det svårt att skapa ett bra möte där alla är med och bidrar till resultatet. Mest problematiskt blir det för mötesledaren som i sin roll även ska skapa engagemang och entusiasm hos deltagarna.

Hur mötesrummet ser ut påverkar som sagt i högsta grad mötesklimatet, vilket får negativa konsekvenser både för deltagarnas engagemang och för mötets resultat.

Varför ska vi då ha möten? Fortsätt läs →

Enorma brister i svenska förhandlingskunskaper

Postad den av
Svara

Mina erfarenheter som förhandlingsexpert och de studier Svenska Förhandlingsakademin gjort de senaste 38 åren visar på mycket bristande kunskaper bland svenska förhandlare. Det spelar ingen roll om det handlar om projektledare, inköpschefer, säljare eller tekniska chefer. Inte heller ålder, kön eller bransch spelar roll. De grupper som är ansvariga för de dagliga affärsförhandlingarna är ofta välutbildade och har oftast mångårig erfarenhet av förhandlingar. Trots detta misslyckas de allt för ofta i sina förhandlingar. Av de ca 30’000 förhandlare som deltagit i övervakade förhandlingsspel och caseövningar hos oss misslyckas ca 38% att nå en affär trots ett förhandlingsutrymme på ca 10% av totalaffären. De 62% som lyckas få till en affär missar i genomsnitt att ta tillvara på ca 40% av de möjliga mervärden som finns.

Det är den mänskliga faktorn som ligger bakom alla dessa misslyckanden. Den bristande förhandlingsförmågan är en av de största resultatpåverkande posterna i all affärsverksamhet – något som få ens upptäcker.

De som skaffar sig mera kvalificerade kunskaper om förhandlingar visar ofta snabba resultat – resultat som visar sig direkt i resultaträkningen.

Förhandlingskunskap är ett tvärvetenskapligt område som handlar lika mycket om socioekonomi och psykologi som det handlar om företagsekonomi. Svenska företag satsar visserligen en del på att vidareutbilda sina anställda i förhandlingar, men det borde läggas betydligt större resurser redan på universitetsnivå. De allra flesta som studerar till exempelvis civilekonomer i Sverige läser idag inte en enda poäng förhandlingskunskap.

Robert Unt robert@forhandling.com

Täby den 18 januari 2013